Satt härom dagen i bilen påväg till stan med Jonny och några av barnen. Vi pratade om diverse familjeaktiviteter när Jonny började berätta om en aktivitet som ett par pappor vi känner ska göra. "De ska åka och kolla Nitro Cirkus med sina grabbar (söner)"  å så följde en inlevelsefull beskrivning av vad de gör på Nitro Circus. Jag anade ett uns av avund i hans röst och frågade om han är lite besviken över att han inte har någon son som han hade kunnat göra sånadär grabbiga saker med. Men han svarade med övertygelse "Nä! men jag tänkte att man kanske borde göra något sånt med barnen..." så tittade han ut genom passagerarfönstret på bilen, ryckte lite på huvudet och sa  "Jag får väl åka på......(funderade febrilt)..... Disney on Ice".  

Jag tyckte faktiskt lite synd om honom just då :) Min stora maskulina stackars viking till man måste åka på Disney on ice, prata om smink, köpa monster high barbies och tvätta trosor. Hahaha!! Så går det om man arbetar under högspänning, sägs det. Då produceras bara flickor :)

 

Förövrigt går det bra med Lisa på förskolan nu. Det har inte varit några problem för Jonny att lämna henne i veckan. Men när jag satte mig ner och skrev ner tiderna för lämning och hämtning på förskolan, så blev vi deppiga. 60% av Lisas dagar blev ju alldeles för långa! Kring 9 timmar på förskolan. Snacka om ångest! Men tack och lov svärmor och svärfar. För när de fick höra hur långa dagar Lisa har på dagis gick de i taket och sa "Nej absolut inte!! Lämna barnen till oss på morgonen så lämnar vi Lisa på förskolan kl 9.00. Barnen kan äta frukost hos oss. Å när farfar har möjlighet hämtar han Lisa tidigt" :)

 

Barnen är så små ännu, så de kan inte annat än att ta sin omgivning förgiven. Men en vacker dag kommer de också förstå vilka klippor deras farmor och farfar varit under deras uppväxt. <3 <3 <3