Har kommit hem från en kör-workshop med Susanna Lindmark idag. Hon hade med sig sin kör "Arctic Light". Det var en mycket kompetent kör och körledare, låtarna som vi fick prova på idag var också väldigt fina körlåtar. Men nu är jag är heeelt slut! Jag har varit hemifrån mellan 8.30-ca 16.30 (inklusive en handling påvägen hem). En helt vanlig arbetsdag med andra ord! Ungefär så här kommer ju mina dagar vara fr.o.m. 7 januari...... Jag kommer nog vänja mig, men det tar nog ett par veckor innan man kommit i gängorna. Nu sitter jag här i soffan och önskar att ungarna redan låg och sov. Jag måste anstränga mig hårt för att inte vara en grinig morsa som suckar och snäser så fort de vill mig något. Lisa håller dessutom på att "göra tänder", så hon har ont, snorar, skiter, dreglar och sover uruselt. Hon har somnat för natten, men man får springa in till sovrummet varje kvart och trösta henne när hon vaknar och gråter i sömnen. Suck. Idag är ingen bra dag för sådant.   

 

Positivt är iallafall att det har snöat utav bara sjutton! Så nu har jag något att göra imorgon efter morgonpromenaden :) All vardagsmotion är välkommen. 

 

Min lilla fyraåring (5 år om 3 veckor!!) har fått Hello Kitty-clips till öronen från någon tidning, så nu går hon omkring och är jätte mallig och fin, å så svär hon. Jag vet inte vad hon har fått för sig, men nu helt plötsligt testar hon alla förbjudna ord lite då och då. När hon inte ville ha middagen tidigare idag, så låtsasspottade hon för att demonstrera att hon inte tyckte om maten! Å för någon dag sedan fick jag dessutom höra av grannen (som är mamma till Siris kompis) att Siri trotsat henne när hon hade framfört att Jonny ringt och bett henne skicka hem lillfian. Siri berättade faktiskt denna historia själv för mig i en lite förkortad version strax efter att jag fått höra den av grannen. Då sa hon "hans mamma fick nästan bli arg på mig förra gången jag skulle hem", "men varför då?!" frågade jag och låtsades inte veta något. "För kompisen skulle visa mig någonting så jag hade inte tid att gå hem just då". Som en god förälder så pratar man, förmanar och försöker lära henne att lyssna när hon blir tillsagd, men innerst inne ler jag en aning. För tysta, snälla och blyga Siri har börjat pröva sina vingar. Att hon vågar säga emot gläder mig, även om jag såklart skulle önska att hon inte sa emot våran kära granne. Hoppas att hon inte gör det igen, men kul att det äntligen börjar växa lite stake i ungen.... hon måste bara lära sig att "använda staken" vid bättre tillfällen :)

Förövrigt så är det nog inte så konstigt att hon kan svänga sig med alla varianter av svordomar. Undertecknad är inte så bra på att hejda grodorna vid ilska och irritation.... Så när jag säger att man inte ska säga såna fula ord, så tittar hon bara på mig...... "det är bara vuxna som säger så när de är arga" försöker jag. Hon tänker väl att hon måste träna så att hon kan det ordentligt när hon blir vuxen. :/

 

Å NEJ!!!!!! Hennes nya öronclips har gått sönder!! Jävla skitsaker som följer med de där svindyra barntidningarna!!! Hoff.... hon gråter och nu måste jag trösta. See ya! :(